Tack för allt

men nu måste jag gå

jag vet att

det inte är så lätt att förstå.

Vi levde så nära

men fann ändå tonen kärv

vi såg ut att vara kära

men kärleken saknade nerv.

Det restes murar

det tändes brasor

våra hjärtan satt i burar

vår kärlek klädd i trasor.

Om jag finge leva

den tiden om igen

jag nog skulle sträva

att återfinna sanningen.