Morgontung här i Syd,
i eftervärmen av mitt solida liv i Norr,
syns mig strax alla mina liv lösa och slöjiga,
ärligt försökta men övergående,
upphängda
på en flock mänskliga antaganden
och tystlåtna förhoppningar
som man måste underhålla
för att orka genom metabolism, kardiovaskeri
och dagligt träning

Syd blir alltmer en kuliss
från en yngre egenversions samlarsalighet,
medan guld förvandlas till grus & damm mellan mina fingrar,
och den jag kallas gradvis förflyktigas,
genomlyst till den grad
att skog & mark & förorternas hyresgravar
knappast alls skyms av min anonyma passage,
knappt off-whiteas eller ens skuggas,
grovt verkliga inför min andning,
min snara godsterminalning, påpockning,
slutfasning, avbockning
utan krusidullning,
uppflammande på tidens krön