Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
När hjärtat får vad det behöver


Är jag död?!

Stannar upp mitt i steget

iskall av insikten

Lägger handen över bröstet



Jag kan inte längre höra mitt hjärta!

Det som gnytt och kvidit

bultat och lidit



Det har fått härda ut

med alldeles för lite

näring

under lång tid



- \"Hjärtat?\" viskar jag försiktigt, bävande

- \"Är du...död?\"

.
.
.
.
.
.

Hjärtat; (yrvaket)


- \"Nej,


jag har bara


lagt mig


till ro...\"





Fri vers av Mareld
Läst 561 gånger
Publicerad 2006-08-29 15:56



Bookmark and Share


  Nattis83
Gripande början och ett insiktsfullt och fantastiskt slut! Gillar det du skriver, /Natalie
2007-01-08

  Freya
Jättehäftigt!
och så underbart levande,
sån här vacker poesi blir jag glad av. : )

Det bästa är:

- "Hjärtat?" viskar jag försiktigt, bävande

- "Är du...död?"


--

det är då den här blir så glad, och hoppat fylls på när hjärtat svarar.
*Ler*

/Freya
2006-09-15

  Howlit
Ryser upp till hårrötterna så det vattnas i munnen på mej... en säker signal på att jag verkligen blir berörd av något.

"Nej... jag har bara lagt mej till ro..." är en sån suverän avslutning så jag finner inga ord... Kortfattat hade jag ju kunnat skriva *stum*

Men det gjorde jag ju inte...=)
2006-09-07

  Herr Morris
Hjärta
på villovägar
i själen


Fantasisk!
2006-08-29

  TiVa
Åh vad vackert... tänk att ha ett hjärta som lägger sig till ro... *önska*
2006-08-29

  ängel utan vingslag
scary.. den var bra. ^^
2006-08-29

  MuninWolflady
Oj vad fint! Väldigt beskrivande och en poäng verkligen med att "tala till" hjärtat! Bra!
2006-08-29
  > Nästa text
< Föregående

Mareld
Mareld