Ni som lever nu och är av den åsikten att även Sverige
borde ha blivit ockuperat under andra världskriget,
så att det kunnat ses som 'rättvisan vunnit', gör det främst
för att ni beklagar att Sverige

blev en fristad för flyktingar från länder i krig. Ni beklagar
att era föräldrar och deras föräldrar ens träffades och
fick barn, eftersom ni beklagar er egen existens och att
ni fick ens chansen att klandra

detta landet, så som den bör klandras, utöver den invånare
som befolkade det här landet på den tiden. Ni beklagar att
Sverige blev en neutral zon, där spioner, motståndskämpar
från länderna runt om Sverige

kunde fly hit och 'hämta andan'. Ni beklagar också den
hjälp som det 'kommit i dagen' att landet Sverige bistod
omgivande länder i krig, med. Även jag beklagar min
existens så att ni kunde få läsa det här.

För om varken jag eller ni ens funnits, så hade det här,
som så beklagligtvis skrivit, inte alls blivit just till. Jag
är förstås förtvivlad över att ni som ju beklagar att vårt
land inte ockuperades och drogs in i krig

(oj är klockan redan, då är det nog hög tid att)