I skuggan av ord som aldrig sägs
söker jag efter tecken i dina ögon
små bevis på att du förstår
Men din blick glider undan försvinner
som dimma över vatten

Kärlekens paradox
att våga lita att vilja lita
medan tvivlet gror i tystnadens mylla

Min längtan efter bekräftelse
växer som en hunger inom mig
Jag räcker ut min hand
Du ser den inte
Jag blottar mitt hjärta

Du vänder dig bort
Hur svårt kan det vara
att se vad jag behöver?
En nick ett ord en beröring
som säger jag förstår dig

Istället detta tomrum
där osäkerheten spirar
där frustrationen väser
som en katt i mörker
Irritationen byggs sten för sten
en mur mellan oss

Den skulle rasa med ett enda ord
en enda ärlig blick
I denna tystnad föds en insikt
kanske talar vi olika språk
känner med olika hjärtan
älskar på olika sätt

Men kärleken kräver mod
Modet att säga jag behöver
Modet att fråga vad behöver du
Modet att lyssna på svaret