På en kyrkogård
finner jag kontemplation
jag går mellan gravstenars rader

läser på stenar
med koncentration
fantiserar om mänskors bravader

Major ingenjör
direktör disponent
titlar som mest var till mans

men också personer som ingen har känt
det är som om de aldrig fanns

Ibland är det barn
som dog alltför fort
en sanning så svår att förstå

sorgen av dem försvinner ej bort
den kommer för alltid bestå

Jag går mellan rader av stenar
och hör
en koltrasts vemodiga ton

När nuet tangerar tider som flytt
då finner jag

kontemplation