Jag vågar ibland. Vågar du?
Vem kan förstå en annan människa?
Ord som uttalas betyder något annat
En flackande blick döljer den sanna avsikten
Det som sägs osynligt mellan raderna
går förlorat i mottagarens förutfattade öron
Hur kan någon lita på en annan människa?
En nyfunnen bräcklig bekantskap
trevar sig fram bland trevliga oärliga ord
Tanken var god, behovet av en annan människa akut men rädslan för att bli ensam dödade vänskapen innan den hann blomma ut
Hur kan en människa våga vara sig själv?
Det bräckliga jaget göms bakom framgångsfasader
Naken brutal ångest förkläs i högröstad vältalighet
En pytteliten självbild klättrar förtvivlat på andras olycka
Vem vågar förstå oss?
Jag är rädd, är du också det?
Mitt hjärta slår så hårt när andra tittar konstigt på mig, gör ditt också det?
Ibland känner jag mig så ensam att jag vill dö, händer det dig också?
Vem vågar sträcka ut handen till en annan människa?
Jag vågar ibland. Vågar du?