Även om det är en dom över samvetet att fixera sig vid världsliga ting,
att fasta för sinnets lojalitet är föremål för diskussion.
Även om skillnaderna som kommer med åldern gör det förgängligt,
de likasinnade som lever med domar är specifika för handel.
Den där speglingen av flickors figurer,
det finns en tvekan som inte ryms inom ramen för visdomsord visligt skrivna om själviskhetens berusning.
Löftenas ben värker.
Ärade ebb och flod framlades igen.
Det finns defekta gnagningar bortom njutning vid gylfens ridå.
Verkliga relationer som började med en tragisk vänskap
samlas med dem som säger "jag blev byte för exploatering" och överförs till berättelsespråk.
Lugna är strömmarnas lusta.
Även om violer finns i lugnet, de som är lersten för det inre är ändå pladdrets sultaner.
Arvtagare som muttrade tog simtag in i tusen och en sagor.
Prinsar fanns, vars förstånd mättes med ögat.
Gestalter kom till hjälp.
Ansträngningarna grät i ett upproriskt uppsving.
Köro?lans blev hem.
Ointimater som gick bort från anekdot till ungdom.
Georgier som dog i slaget vid Manzikert.
Sadelväskor som kom uppifrån och inte kunde reformeras.
De bedjande kvinnornas rop.
Vi kom som nomader till detta hemland!
En kamel som ska slitas i stycken på murarna vid dess ceremoni!
Och gycklarna som säger att problem är nära för massorna?
Löften som ska matas med för att deras släkt blev dervisher!
Slå upp ditt tält ändå vid provinsens bleka jag.
Piskan sänktes över marmorräderna.
Även om vi förklarade sultanerna fullständigt berusade;
Landsskuldens nåd räckte ändå inte till.
Stolthet gick in i festen bland folket
De nävstora tankarna badades i krig.
Nådens herrar sänktes i ett skruvstäd.
Hjärtats klöver var soldat.
Döden skrämde den religiösa plikten hos sådana som jag.
Fesatens svärd blev en lånad underbyxa för karisma.
Jag tog visdom, sade, från ett möte
Kambers släkt litade på svårigheter.

Dess nyfikenhet var förbluffad och klar.
Tama fåglar förbjöds.
Helighet blev en ädelsten och bearbetades i brända gruvor.
Minnen blev örhängen för liv i oförgängliga formar.
Hårdnade jag gick in i smaragdernas vildhet.
Segern greps på scenen med slynor, sade ministrarna.
Hönshus är dess hem, sade landshövdingarna.
Svalornas storm kom som en tång till skaparen
Universum sade: Bortom tystnaden finns vildhet.
Den högsta av Akilles reste sig och for på resa.
Gåvor som var näktergalar till väggen blev får.
En skallig man kom och korsade floderna.
Vi önskade att tusen och en sagor skulle dömas
Sagorna skakade vår hand, sade de.
Vi sökte Akilles i svett.
Även om man sade att vi blev en hemlighet för adeln bakom vår rygg, blev vi ändå en bastion för ett enda arv som smekte jaget!
Må de lömska brinna!