En kall och torr vår gör tidsandan trång
och hjärtanas riken utarmar.
"Gud" hjälpe som rår vår klagande sång
och över gråten förbarmar,
när skriken och liken
i krigens tång
vårt samvete ännu mer harmar.

För känslan är snålkall och skral empatin
och isande vass relationen
emellan partier i demokratin
och medborgare i nationen.
Vår önskan är grönskan
och värmens vin,
men våren står frusen på tronen.

Ack, låtom oss klaga och sucka till "Gud",
när livet är trångsynt och lider,
när medmänskligheten med gnisslande ljud
och hjärtan av fattigdom kvider.
Vår längtan är trängtan
till kärleks bud
och vänliga, varmare tider.