Jaha du

nu var vi tillbaka igen

till början av den långa stigen

där tistlarna blommar nu

Jo så bara du vet

jag tänker komma tillbaka

tillsammans skall vi ej försaka

vår seglivade kraft utan svek

Jo... vad var det jag sa nu igen

en mantra sägandes ideligen

freden kommer att spridas

av de ljusaste fjun av

maskrosornas gulbleknande blad

de ständiga överlevande långt vida

sprungen ur järnridåns klinga

runt omkring vår jord

där mången ord

för fred över himlavalvet ringa

... vi hör ihop du och jag...

             ... maskrosornas barn