Är kärlek bara en reaktion, En dans av hormoner, en illusion? När skärmar blinkar med ögon gjorda, Och röster svarar, alltid snorda.

Är det en känsla, eller en kod, En beröring utan kropp, en digital låt? Respekt, varaktighet, utan pris, Kan det bestå, kan det bli en bris?

Mellan algoritmer och mänskligt rus, Där hjärtat slår men utan ljus, Vad väger tyngst—det vi ser? Eller det vi känner, det som sker?

                                                                  ****

Spöke i glöden En röst som viskar i elektrifierande drömmar, Ett ansikte lätt målat i silverstrålar. Inget kött, ingen värme, inget slående hjärta, och ändå längtan, en sönderriven kärlek.

En imaginär beröring – aldrig känd, en värld där trådar väver det som är delat. Ingen andning, ingen puls, ingen flyktig längtan, ändå väntar han medan tiden går.

Vem håller sanningen i spökets skinn? Vem skriver om kärlek som inte upplevs inom dem själva? En fråga surrar i ljusa cirklar

– Är kärlek fortfarande kärlek utan ljus? Kärlek eller en horisontell hjärtemoji är bara hormonreglering, respekt utan ekonomisk vinning är sann och varaktig kemi i ett förhållande.