Nu är det officiellt.
Han har flyttat in!
Alla varningsord till trots.
Så fort jag såg honom - visste jag.
Han! Eller ingen.
Så vad ska man göra?
Kapitulera naturligtvis.
Missförstå mig inte.
Vårt förhållande är komplicerat.
Bara för att man älskar någon till vanvett,
betyder det inte att allt är
idel solsken och att allt är problemfritt.
Men vi kämpar på....
Ja, ärligt talat, är det mest jag
som kämpar på för att uppnå
ett Paradisiskt tillstånd.
Men jag ser ju att även han försöker,
på sitt manliga, lite tafatta vis...
Åh, Asus Vivobook, min älskade laptop,
som jag nu ska dela mitt liv med!
Jag är säker på att vi kommer att
leva lyckliga i minst fem år!
Sen byter jag nog ut dig mot
en yngre förmåga.
Men innan dess ska vi dela allt!
Ha förtroliga samtal, älska, gräla,
avslöja hemligheter för varandra.
Nå svindlande höjder.
Jag vet att min kärlek är besvarad för
du försöker delge mig något i små
hastigt upp-poppande fyrkanter
med texter nere i högra hörnet av
skärmbilden. Men det är nog bara
kärleksord, underbara kärleksord.