Jag minns hur min hand
Rörde vid din hud

Bär fortfarande på din värme
Fortfarande din temperatur

Hud mot hud
Blev ett
Ett med varann
Ett som aldrig sa
Det som skulle sägas

I ett rum, ett tomt rum
Bara fanns vi

Och tystnaden
Som fick vänta
Innan den vågade
Viska klart
Tankarna som jag tänkte
Vad händer?
Åh vad gör du med mig?

Det är något med ditt sätt
Att du bara inte
kunde dra dig undan
Du höll kvar
Du stannade
Det betydde allt

Det var det
Som fick mig att falla
Och jag föll
Jag föll rakt ner
Till botten
Botten av mitt hjärta

Och där, i mitt känslominne
Finns du alltid kvar

För nu är jag bara
En främling
För dig
Och du är bara

Blott ett minne
Som lämnar spår
Lever kvar
Bleknar inte helt
Och suddas
aldrig ut

Som imma på spegeln
Aldrig
Torkas bort