vi är alla bärare och skapare av saknad

vad stillade brisen så att  
den inte blossade upp  
till en storm? ... 

såg du mig gå en bit bort eller bredvid dig
antog du när jag passerade dig att det var jag?
eller gick det upp för dig långt senare...?
jag hälsade men du låtsades du inte hörde det

du kanske glömt mig eller slutat bry dig om 
kanske hade du fullt upp i ditt huvud... ... ?
hur som helst svarade du inte längre  
vare sig på samtal eller meddelande

ville du med det uppvisa ett statement?
ville du förhindra dig själv en vänskap?
önskade du avstå vänlighet och omtanke?
kanske trodde du att du inte förtjänade det?

du lyckades i alla fall få mig att känna mig  
bortglömd... du ville glömma hela mig eller... 
kanske fanns det en mening i all din frånvaro 
där du ville skapa distansen och utmäta min oro

jag skulle sedan alltid undra varför?
eftersom svar du aldrig mig unnade...
mitt sista minne av dig - din ryggtavla
vilken sänkte mitt näckrosfrö till botten

jag fann bäst i att låta fröet fick ligga där och gro
tills en vacker dag en ny trofast vän åter insteg