Ditt hår likt silver,
Men värd sin vikt
I ren diamant.

Och dina ögon –
De strålar
Av livets glädje
Och harmoni.

En energi
Jag suktar efter
Och alltid gjort.

Men jag ljög för mig själv,
Att du var
Förbjuden frukt.

Trots våra minnen
Tillsammans,
Och en tid
I historien –
Så vill jag ha dig tillbaka.

Den personen
Som väckte mig till liv,
Som visade att livet
Var mer än bara
En utopi
Av melankoliska melodier –
Förankrade i bittra,
Destruktiva toner.

Du var den
Som skapade sången inom mig,
Som fick mig att se
Livet från en annan vinkel.

Och jag hade dig då,
Likt i en svunnen tid –
Om jag bara varit man nog
Att ta det jag ville ha,
Det vi ville ha.

Men jag valde bort dig.
Jag var svag.
Och vi blev snart ingen.

Men du väntade.
Du accepterade mig tillbaka –
Efter flera år av svek
Från min sida.

Efter perioder
I ditt liv
Av mörkaste mörker.

Jag önskar
Jag varit där för dig.
Men jag svek dig.

Och det
Får jag för evigt
Surt bita i.