mitt blod har bleknat
från att vara utanför mitt kött
mina bleka ben har tunnats ut
till en önskan om synlighet.

mitt ansikte är ansiktet du har glömt
eroderat som en sten av elementens oro
jag är avstängd som en släckt skärm
för alla dina jordiska behov
från substans till eter.

jag har nästan försvunnit helt
du säger att du kan se mig
men det kan du inte
för dig är jag borta
och för mig är du hemma.

du ser månen komma ihåg solen
du säger att du kan se mig
men det kan du inte
du ser månen komma ihåg solen.