Det fanns aldrig något
det var bara en dröm
en saga vi skrev
tidvatten, vi drunknar, vilken ström!

Det som var heligt
blev tystnad och damm
vi sprang mot en framtid
fastlåsta, vi kom aldrig fram

Att arbeta, att skynda
att gifta sig och bo
ett eko i rymden
ett spel utan tro

Vi trodde på mening
på arv, på en plan
vardagen snurrar
så lydig, så van

Vi är bara skuggor
på kosmiskt besök
en viskning i mörkret
som vinden fördök

Allt som var viktigt
blev plötsligt för litet
ett hjärta i rymden
för evigt vilset