Folk simmar glada genom kosmos. Folk föds. Folk har inte så mycket att välja på. Folk som förväxlas med andra barn på BB och känner diffust hela livet att det är något som är fel.
Folk som blir älskade och älskar livet. Folk som klipper gräsmattan extra noggrant så att de ytterst samhällsdugliga, synnerligen pedanta och genomfräscha grannarna inte får ett tuppjuck. Folk från Djursholm som samlas i grupp och dansar nakna runt elden i midsommar. Folk som oälskade och bortglömda sitter och ruttnar bort i sina lägenheter. Folk som inte alls gillar att bli genomskådade och utbuade av barn och dårar som dessutom säger den oerhört pinsamma sanningen så att hela familjen och släkten hör. Folk som tycker att livet är en jävla påtvingad plåga, ett fullständigt outhärdligt straff. Folk som anpassar sig så gärna och fullt ut till det lyckliga samhällets ohälsosamma normer och attityder. Folk sitter på Gudstjänsten och vet inte vad de ska göra med all sitt hat och destruktiva energi. Folk som bär på en så stark kärlek så att livet gör ont. Folk som alltid är snälla, överseende och förlåtande löper stor risk att bli utnyttjade och sinnessjuka. Folk skäms över att vara så psykiskt sjuka, misslyckade och ynkliga. Folk som helt enkelt inte trivs med att vara människor. Folk som är extremt ledsna som det inte har gått något bra för på olidligt monotona och surrealistiska psykavdelningar med doktorer som inte är riktigt kloka i huvudet när de övermedicinerar patienterna så att de inte minns vad de heter. Folk som blir svikna av samhället men som lyckligtvis i alla fall känner en människa som älskar dem till 100 %, Jesus Kristus som är hos dem i rummet. Folk tvättar bilen med en skön känsla av att vara härligt accepterade och älskade av en sjuk omgivning. Folk som hänsynslöst skrämmer skiten ur de likgiltiga trygghetsnarkomanerna. Folk som är så otroligt bakfulla efter festen de inte minns någonting av. Folk tycker inte att livet är särskilt speciellt och viktigt. Folk swishar pengar till barnen på grund av ett fantastiskt terroriserande dåligt samvete över en fullständigt katastrofal midsommarafton. Folk som tittar begeistrade på det bedårande Allsången och Bingolotto i vilka Pernilla och Lotta får plötsliga och oförklarliga psykiska sammanbrott så att mascaran forsar och ambulanser rycker ut och alla patienterna på psyk avdelning 38 jublar i TV-rummet! Folk som har en sån jävla ångest och hemtjänsten har inte tid att prata utan det blir stesolid som vanligt. Folk med sin avstängda kärlek och medkänsla. Folk lägger sig ned i soffan för att äntligen dö i en helt fantastisk känsla av befrielse och lycksalighet. Folk som ligger och sakta avlider i sitt barns famn och allt som existerar är en helt otrolig kärlek.