Det gick inte ett dygn utan att husets väggar skakade
Inte av skratt, rus eller liv

Snarare av liv som kvävdes.
Av höga skall och hårda händer.

Att spela kort eller hänga gubbe -
sådant hörde inte till kvällarna

Istället

Att dra kryss i ett block,
räkna dygn sedan det senaste bråket
Det var vår kvällsrutin.

Ni kallade det kärlek,
Ni sa att det var så ni visar kärlek

Jag tog er för era ord,
jag växte upp i den skolan.
Så jag lärde mig
det är kärlek.

Kärlek för mig är hårt,
det är något brutalt.

Något som ska göra ont
Det måste göra ont

Innerst inne
så hoppas jag alltid på att den kärleken.

Jag längtar efter den.

Dina hårda händer
Dina hårda ord

Mot något så mjukt
Som kärlek.