vi rör oss
efter mönster
rimliga nog
för det granskande dagsljuset

doftlöst
rättknäppt
över trampad mark

då mörker tränger skiljeväggen
fäller himlakroppar ur varma bröst
som en lysdiod skjuts blodomloppet runt
genom obrukade vener

i dörren
ser jag dig reda en bassäng
för simmande
att bryta ytan

jag kommer förbi nu
med sjögräshänder
utmed en varm vätskande kropp
i vilken du planterar erfarenheten
av ditt hjärta

© Larsdotter