Mellan Vänern Vättern under himmel blå
bidar Tibro tyst sin tid men talar ändå
En snickares hammare slår med vanas ro
och barnens skratt flödar må ni tro

Här rullar dagarna fram i sakta mak
men att ge sitt allt är en hederssak
Det lilla är stort och det enkla rikt
blott ett handtryck gör något unikt

För här byggs mer än möbler av flit
här formas gemenskap i trä av slit
Värdet är mer än möbler det är liv
format av vårt arv av förfäders driv

Så låt världen rusa förbi av stress
vi har något mer i vår sanna fäbless
för vardag som arbete som tid för tal
med vänner över kaffe är vårt livsval

Kan man inte finna frid med sitt jag
så behöver man komma hem ett tag
Känna doft av liv från igår till idag
bli del av vänskapen i vårt sockenlag