Aranäs öde
Vid Vänerns strand vilar ett örnnäste
sprunget ur sten stolt igår och idag
Där restes av sandstens murar ett fäste
redo för blodig strid redo för slag
Redan på tolvhundratalets tidevarv
stod vår ringmur på grund av granit
Omfamnad av tre vallgravars kulturarv
och här drack marsk Torgil med flit
Till Kung Birger och hans bröders ära
men snart till svek och avunds tarv
Ty mänskliga drag är blott vulgära
borg i lågor blev tidens ord och arv
Hjälmen av Aranäs bär ändå vittnesbörd
än idag om vad som en gång har skett
Förtäljer om legendarer i slag anförd
av Skaraborg sann odödlighet avsett
Efter Torgils fall inföll nunnors tid
borgen blev hem för Gudhems systerskap
Allt har dock sin tid ruin följde frid
ty tystnad följde i Skaraborgs landskap
Stenar av ruin föll i tidevarvs kvarn
och platser av strid till jordbruksmark
Ändå spann nornorna bygdens liv i garn
och ödsligheten gjorde hembygden stark
På sjuttonhundratalet restes åter hus
till glasbruks gagn och framtidstro
Väl omtalat och alla sökte dess nimbus
nornorna log för stunden lät det bero