Vår förste solgäst kom
Såg inte mycket ut för
världen Började undra
hur ofta han egentligen
fått vandra på solsidan

Han förklarade - mitt
ena öga sorgset men i det
andra flödar sol Resten
förhoppning om värld
med mjukare kanter

Vi hörde om skutan att styra
kände av ljuset han sökte
i tonfallet över alla skeenden
måsten motgångar skeden i
livet att matcha och klara av

Till ord om tid krökt över
sin käpp som rann så klara
ljöd blå klanger från gitarr
så enkelt känslor kunde skilja
denna figur - ifrån en narr