SD:s vitbok är som en gammal nazistuniform som fått sig en kemtvätt, fortfarande samma snitt, bara lite fräschare för ögat. Att kalla den vitbok är nästan rörande ärligt, som om vit(makt)bok var en freudiansk felsägning tryckt i officiellt format. Istället för uppgörelse med partiets rötter får vi en akademiskt parfymdoftande övning i bortförklaring, ett alibi i bokform, där det rasistiska arvet reduceras till "ungdomssynder" hos män som i vissa fall redan då var medelålders. Det är inte historia, det är historiatvätt.

Melodi: Små grodorna