Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mördarens gunghäst


Nu står den på vinden.
Gunghästen mördaren hade
som barn. Ser dammet samlas
och det mjuka solskenet som
ibland letar sig in genom fönstret.

Den minns fortfarande det kalla
halvlama greppet och att han inte
ville gunga.

Den anade tidigt alla dåden men
kunde inget göra.
Mer än drömma om vildhästarna
på andra sidan atlanten.
Och den slutliga elden.

Och känna århundradena hasa
förbi mumlande att tids nog
kommer stäppen och det kalla
greppet ska för evigt släppa.

Och att tids nog blir även mördaren
fri från sig själv.

Och tids nog skall de två mötas igen.




Fri vers av Peter Utbult VIP
Läst 75 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2025-07-02 12:52



Bookmark and Share


  sphinx VIP
den där långa färden är fint fångat här. wow. fort gick den resan, men den tar aldrig slut... liksom...
2025-07-08

    ej medlem längre
Smart och välskriven!
2025-07-02

  Larz Gustafsson VIP
Man tror kanske att en seriemördares barndom bestod av kärnvapen och handgranater - inte något så oskyldigt som gunghästar.
2025-07-02
  > Nästa text
< Föregående

Peter Utbult VIP