Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Livet är som att städa en trappa. Det beror helt enkelt på hur att göra något. Att anpassa sig och att vara en 'som gör jobbet'. Sedan är det bara för andra att gå i den. Själv passar städaren där. Livet är att städa en trappa.


Livet är som att spela fotboll?





En sorts kortfattat samtal mellan en som intervjuade
och en som svarade, just där och då.
Medan vädret den dagen så medgav.
Solen lekte tittut mellan seglande moln, på en himmel blå.
Gräset var då grönt, på och utanför egna linjerna.
- Du är ju spelare i fotboll?
- Mmmm.
- Men du gör inte själv mål?
- Nej.
- Du passar där?
- Mm.
- Du vill inte bli lagkapten?
- Nej.
- Du passar där?
- Jag anpassar mig till att vara en i laget.
- Men du gör inte mål själv?
- Jag passar till den som själv passar på.
- Du gör själva fotarbetet?
- Mm.
- När sedan lagkamraten...
- ...befinner sig i läge...
- ...och någon annan passar alltid på?
- Då passar jag till den.
- Oavsett vem det är?
- Oavsett om det är Bengtsson, Larsson, Strömberg eller Bergström.
- Sedan sätter de struten?
- Den spelaren gör mål.
- Vad vill du bevisa med det?
- Att vem som helst kan göra mål.
- För att du gör förarbetet?
- Mmm.
- Du gillar att springa och finta, springa och finta?
- Mmm.
- Och sedan blir det mål?
- Bevisligen, otagbart, hårda skott.
- Passande läge?
- Mmm.
- Du vill bara vara en i laget?
- Mmmm.
- Det är bara att anpassa sig?
Svar uteblev, det var som slutsnackat där.
Spelaren valde att passa på den sista frågan.





Prosa (Kortnovell) av lodjuret/seglare VIP
Läst 46 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2025-07-06 09:07



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP