Ute i öknen hittade han honom,

i öde och vindpinad vildmark.

Han slog armarna om honom,

och pysslade om sin ögonsten,

som en örn cirklar över nästet

och vakar över sina ungar

för att sedan breda ut sina vingar mot skyn
och lära dem flyga.

GUD ensam var det som ledde honom;

inte en främmande Gud fanns i sikte,

GUD förde honom upp till toppen,

lät honom kalasa på åkern gröda,

lät honung rinna ur hälleberget

och olja sippra ur sprickor i stenen,

gav honom grädde och mjölk från kor och får,

de bästa bitarna av killing och lamm,

baggar från Bashan, vitaste vete,

och druvan blod: vilket vin du drack!

Men hur blev gensvaret?