Den lyser halv
i den svala sommarluften
vinden har stillnat

Vägen vi vandrar
kantad av grenar
en avbruten stam
pekar mot himlens rand

Dina steg fattas mig än

Jag anar månens
andra halva
pekfingret vitt och kallt
vilande mot käppens krycka

Din fråga värmer mitt hjärta
och väcker till liv
att jag glömde
men du glömde inte mig

Den blå himlen
kliver sakta in
på sin färd mot natten
på ängen vilar korna ikväll 

Minnena promenerar
in och ut
likt fladdrande lakan
på tork
de ljusa intill flerfärgade

Jag ser dig i vinden
i halvmånens ljus
i orden och mellanrummen
vill du oss något

Du som vill fred

©Eva Hedlund fd Langrath 2025