Bing Video

Bing Video

*Jag har sovit på verandan i tre dagar för att jag älskar de tropiska svenska nätterna.
Snart kommer vi att minnas dem som något heligt året runt,vid Jul, precis som gökars, näktergalars och koltrastars sånger.

I fåglarnas värld finns det en art som överraskar med ett beteende som sällan finns i naturen: göken.

Även om det är en vacker fågel, med en säregen sång, börjar dess liv på ett oväntat sätt - inte i ett bo gjort av dess föräldrar, utan i ett annat fågelbo.

Det gör även gatukvinnors barn, eller B hustruar till polynom äktenskap som kommer från länder med familjekonflikter, länder och dagens börda på ett moraliskt välmående samhälle som Sverige en gång var...

Jag har sett så många herrar på internet som letar efter en livspartner medan de bor bredvid en gökunge med en lie hängande runt derasa hals.

Ibland förstår jag herr Trump, vad är samhällets nationella dilemma!?*
Han har plokats på arvmasa så nu vill han ta deras länder i revans, och resten världen uprört hjälpar till kriga för andras barn arvtagande land.Även Putin har med Ucraina sama föräldra tvist.
Jag heller skulle påstå att det är spermatozodernas krig men vi namn gär det resolut till städer.

När det gäller svenska barn har jag inte sett ett svenskt barn eller tonåring på ungefär 2 månader, trots att jag bor bredvid en park för barn i alla åldrar och nationaliteter och sudent bosteder på 10 vång.

Nu bara utländska barn som ler mot en och säger hej om de ser en blond dam.

Var gömmer sig de blonda svenska barnen? Det är något märkligt, inte ens under pandemin var det så mörkt!

Ett barn som man vet är ingen är ett barn i samma klänning var med på bilden prinsessan Estelle, med sin mamma Viktoria, på sin födelsedag, när Pernila Valgren, som ledde sångtåget på Skansen på tisdagen, bar samma klänning som Estelle födda kunglig?

En nationell fråga: ska kvinnor med tvivelaktig moral ha samma klädsel och nu klä sig som en tonåring offentligt?

Vilka oroande integrationer och assimilationer skulle hända om göken "kväkte" i takhörnet?

Göken bygger inte sitt eget bo. Istället lägger honan sina ägg i bon hos andra arter, såsom koltrastar, trastar eller sparvar.

Den gör detta försiktigt, när värden inte är närvarande, och väljer ett ögonblick då "värdens" ägg redan har lagts. Sedan ger den sig av. Och det som följer är en riktig läxa i instinktiv överlevnad.

När gökungen kläcks är den helt blind och hjälplös. Den ser inte, den vet ingenting om världen. Och ändå, oförklarligt nog, reser den sig långsamt och börjar leta, medan den känner på ryggen efter äggen från sina andra halvsyskon. Driven enbart av instinkt, en djup och precis sådan, lyckas den, med en enorm ansträngning för en nyfödd kyckling, knuffa ut äggen ur boet, ett efter ett, tills den lämnas ensam.

Varför gör den detta? Inte av illvilja. Inte av grymhet. Utan för att den är programmerad så av naturen. Dess överlevnad är beroende av att få all uppmärksamhet och mat från sina adoptivföräldrar – fåglar som inte inser att de matar en unge som inte tillhör dem. Göken växer snabbt, är girig och kräver envist sin del. Utan konkurrens ökar dess chanser att nå vuxen ålder kraftigt.

Detta beteende, känt som boparasitism, är en framgångsrik strategi för göken, men också ett bevis på hur naturen kan hitta överraskande sätt att anpassa sig. Det är en ömtålig balans mellan instinkt, urval och överlevnad – en balans som inte respekterar våra moraliska regler, utan har sina egna lagar.

Så här börjar en gökunge sitt liv: ensam, styrd endast av instinkt, men med en fantastisk beslutsamhet. Och hur ovanlig denna början än kan verka för oss, är det ett bevis på att varje art i naturen berättar sin egen historia på sitt eget sätt, ibland hårt, men alltid underbart.