Du går på ofruktbara åkrar och dricker gift
ingen anar hur du lider stoiskt på ditt skift
mödan gror som ogräsets förtullade fröer
navigerar genom nakna och fattiga miljöer

Till andra du frikostigt delar med av ditt bröd
du ler ljust och tänder en brasa med varm glöd
sprider välvilja som välsignat lätt sommarregn
var och en med omdöme vill vara, i ditt förfinade hägn