Dagen ligger på rygg, tillbakalutad,
i öst-västlig riktning, som en domkyrka
djupt i religiositetens villfarelser,
studerande Italo Calvinos Il Visconte Dimezzato,
i de återkommande vindstötarna
från golvfläktens propellerblad vid sängens fotända

Natten, å sin sida, som försvann i Östra sovrummet
strax efter medicinintaget kl. 04:30,
hade drömt sig ha införskaffat en laddad revolver,
som han förvarade i en svart plastpåse
i en mindre grå ryggsäck från Osprey,
samtidigt som han försökte leta sig fram
genom ett förvirrande landskap
fyllt med skräniga människor,
för att skaffa sig ett arbete
- men han började inse
att han snabbt måste bli av med revolvern,
och förstod inte hur han kunnat vara så dum
att han alls anskaffat en tingest
som skulle rendera honom många år i fängsligt förvar;
särskilt eftersom vapnet var laddat och skjutklart

Han tänkte först försöka tömma revolvern på patroner,
men de skränande hoparna av Homo sapiens omkring honom
gjorde detta omöjligt

Han satte sig uppe på en torr, gulaktig ås, och tänkte

Hoparna av primater vällde fram och åter nedanför honom,
som massorna på Times Square,
och han gav upp, slet till sig ryggsäcken
och fortsatte mot jobbintervjun med ryggan,
som nu brände som en glödbrand i handen
- men upptäckte att det var en annan rygga han bar på;
en som också var grå och märkt Osprey,
men grovstickad i högkvalitativ och dyr isländsk ull,
revolvern utbytt mot en svart sten i diabas,
och nattsvarta Natten fruktade
att Polisen redan var honom på spåren,
eftersom hans ryggsäck även innehållit ID-handlingar

Men Dagen ligger loj i Västra sovrummet
fram till tablettdags kl. 10,
i sällskap med Silverkatten
som kommit in i sval, regnfuktig åskpäls
mitt i Dagens läsning om Medardo di Terralba

Dagen klistrar på sig elektroder
och kopplar upp sig på elterapiapparaten;
låter strömmen durra & pirra
genom upproriska obliquemyterister

Sedan ligger Dagen – som heter Dags Dato –
och lyssnar till golvfläktens olika ljud;
suset som skiftar intensitet
vartefter den vänder sitt ansikte till & från,
fram & åter,
rakt igenom medicineringen kl. 16;
ett slags skorrande motorljud morrande
inne i varje sisyfosiskt svep,
medan samtidigt något i rummet
sätts i grå resonans två gånger per passage,
renderande tidslinjen en pricksäker perkussion

Tillhopa utgör Västra sovrummets ljudkuliss
en rik & mångfacetterad meditation
i John Cage-kläder,
inte utan en självklar, leende lakonism,
vari livet & döden ligger sked,
asfalten ligger lönlös ute i avstånden,
gruset samlas i tre strängar på Norbäcksvägen,
strömkablarna skickar sina koder
in i muskulaturen,
tvättmaskinen har raseriutbrott
och yttervärlden breder ut sig
mellan datumgränser & djuphavsgravar