har inte fysiskt ändrat något
förändringen ligger inte på det ögat kan se
bara på det vi kan känna

upplevelsen är något annat,
den är mild i sin toning, lite naggad i kanterna
men ljussättningen är så bländande att kristallen gråter

du stavar orden rätt,
utrycker dem så mjukt att min omvärld fylls av glädje,
inget är längre skapat ur det omöjliga för att bara få leva
några få mikrosekunder

det är en evighet som synar våra kort,
en redan upptrampad stig som fyller våra vyer
med det vackraste av minnen
och det bästa av förutsättningar

rundgången lever sitt eget celibat i förlorade utrymmen
men lever på det hopp att handflatorna kommer att finna varandra i mörkret

för just där du går nu,
har jag redan vandrat

några steg till och vi möts omedvetet medan processen sakta avslutas

vi fann