Månen kommer
när mörkret faller.
Inte för att skrämma
utan för att mjuka upp natten.

Hon lyser för dem som känner,
för dem som ser djupare.
De som bär tystnad i hjärtat,
och längtar efter något
större än ord.

När hon är full,
då vibrerar luften.
Gamla känslor stiger upp,
släpper taget,
försvinner i ljuset.

Rysningar på huden.
Stillhet i själen.
En viskning i vinden
som säger:
Känn.
Skriv.
Dansa.
Släpp taget.

Månen bär minnen,
drömmar
och helande energi.

För dem som vågar titta upp
finns något i hennes sken
som inte kan förklaras,
bara kännas.