Tusen Tankar - Hundra Ord

Ingen Kommer med Blommor för Blomman som dör

Jag gick genom kyrkogården i vårsolen. Gravarna vilade under blommor, löv och fågelsång. Vissa glittrade av marmor, andra sjönk i glömska. Då såg jag den, en ensam tulpan, maroonfärgad, böjd, döende. Den växte på en grav, men själv var den på väg att dö. Ingen hade lagt den där. Den kom för att ge skönhet åt döden, och dog själv. Ingen märkte det. Ingen stannade. Ingen kom med blommor.

Blommor? För blomman som dör?

Vi ser ofta det stora som faller. Men det lilla som tyst försvinner bär ibland den största sorgen.

Och jag gick vidare. Tystare än innan. Ensam.

Av: Sami / Samay