två damer knackade på min dörr

hade aldrig sett dem förr

de ställde frågor om allt möjligt

 en del tyckte jag var löjligt

förstod ganska snart vad de ville

även om jag inte är nåt snille

de ville sprida sitt budskap

trodde väl jag var ett riktigt kap

var inte särskilt intresserad

snarare aningen irriterad

samtalet blev därför kort

jag var inte av deras sort

på frälsningsturne´ de var

ville inte ha dem kvar

så de tackade för sig

budskapet gick inte hem hos mig

på Jehova jag ej tror

vill ej va´i deras skor

lever mitt liv utan deras Gud

så även deras sändebud