Tänk inte på fåglarna
de har bara flugit
någon annanstans

Är det här
den enda sorgen?

*

Vi är jordens bröd och salt
Vi är ynglen i gölarnas slam
Vi är skytten

och vi är pilbågen
med strängen som brast
Vi är det vackraste ordet

och solblänket på bilans egg
vi är den omöjliga ekvationen
och den lägsta impulsen

Vi är självuppoffringen
och ondskans banala dumhet
Vi är soldaterna som går en omväg

för att mörda en familj
bara för att
vi kan

Vi är den som räddar barnen
och den som mäter formen
på deras skallar

vi är fadermord och systermord
vi är kvinnoslakt
och storskalig industrijakt

på den sista vargen
den sista fisken
det minsta barnet

Vi är jordens avskum och grädde
Vi är 1% och vi är nu kör vi
rakt in i kaklet

vi är både hackat och malet
Vi är både varken eller
Vi är gemene man

och den allmänna meningen
Vi är den som har ska få
Vi är allt eller inget

Vi är din kropp, min röst
Vi är den som fångar dagen
Vi vet inte: den

kommer aldrig tillbaka
Är det här
den enda glädjen?

*

Det här är den sista kvällen
på Titanic
i nådens år 2025

Och alla grindar har stängts
till tredje klass
Och alla båtar har åkt sin väg

Och i en hytt längst ner
läser en mamma
godnattsagor för sina barn

*

Andas, det här
är inte brandrök
bara dimma

Det är skymning nu
och det är dags
att ropa in katten

stänga dörren
dra ner rullgardinen
och ta dagens sista värme

och lägga runt våra axlar
Vi låter nattlampan
krympa världen

Verkligheten är nu en cirkel av ljus
och väggarna är skuggor bara
För en stund ser du nålstick

De är stjärnor i mörkret
och du känner iskylan
från tusen döda solar

Du hör röster och rop
de ekar genom tiden
Någon ber om hjälp

men du vet: ljudet har färdats
allt för långt, det började
långt innan du föddes

och nu dör det med dig
och du anar lågor, svartnat timmer
och rymdens stora ensamhet

ditt hus är inget hus
bara en ruin: den glöder
men du blundar en stund

och sen är du hemma igen
I cirkeln från nattlampan
ser du allt som verkligen finns

En kopp te, och kanske
någon annans hand
Glöm bort havet, låt det storma

Du har levt, och det är kväll
och det finns inget mer
att vänta på

och det finns inget mer
att kämpa för
Och det är dags

att lämna över
och det är dags att släcka ner
allt larm, allt liv

stäng alla fönster mot gråten
den är snart över