Det här är kanske en slags
bödelssång
förmäten

storordig, förvälld
och giftig
plockad vid granrötter

i bjärta färger säger den:
Ät mig, Alice

Det är inte barndomen jag saknar
Det är nuet

Vi skickar vår kärlek på prov
till skolan, till kriget, till
imorgon
är en annan dag

Jag kan inte
ta ditt samtal
men återkom gärna
när världen är över

ett blodigt folk
blöder blodiga ord
vänder blad, väntar in
vadar ut, tar upp båt,
tömmer tarm, mjölkar juver
Ja, en ko
mättar tusen

matar slangar,
alltid uppkopplad
tuggar hö, tuggar ur
tuggar om
Ingen nyfödd
i ett tomt bås

offra din förstfödde son
Tre fiskar på ett berg
och ett hungrigt folk
gör vatten till vin
låt alla barnen dricka
Låt alla breven komma fram

Nej, man saknar inte maten
innan båset är tomt
mister du en ko

står dig tusende åter
men inga kalvar leker i hagen
bara brie i brödet

löpe i såsen, gräddtår i kaffet
Ja, tår på tår

Inte vet jag hur många fingrar
fyra män har: de bar med sig
en okänd faktor
talet var alltid upphöjt
rörligt, exponentiellt

Vi bär alla våra bördor
ensamma
på tå, på fingrar
med lyfta händer
krypande på knän

Jag sitter på höga hästar
skådar alla i mun
De, givna till mig
skapade i min avbild

Den starkes rätt
är en välsignelse
är ett löfte
om våld, om vår,
om knopp och blom

Vi leker kull: hon backar
och faller nerför taket
och sen såg vi henne aldrig mer
Jag tänkte
att det nog varit något fel på henne
redan innan

Empati är bara
inälvsmat, en haggis
klädd i lädersäck, jutvävskåpa
instängd andedräkt
bödelssvärd

Allt som finns
är rättmätigt
ett våldskapital
med ränta på ränta

Vi ser inåt, siar utåt
Står i givakt, vet hut
skyldrar gevär, går vaktparad

Vi steker det kokta fläsket
tackar Gud för maten
och vår dagliga död:
en blodig biff är också en biff
är en fläsklägg, en pölsa

en stoppad korv och två
flygande Jakob, fly mig
en greve, sju stekta sparvar
skumma ett öl, två snapsar
och tio laxar i en laxask

Vi är en
knytnävarnas man
self made från Taiwan
Vi står upp för lag och rätt
slår oss fram, slår fast: att!
slår ner: dem!

Badar med flytväst
av papper, papperslös
bekymmerslös
var är väntrummet?
Badrummet?
Min tur?

töm tarmen med aktivt kol
filtrera ditt vatten:
imorgon är allt radioaktivt
men så länge du köper närodlat
går du alltid fri
får du garanterat plats
i rymdraketen
får du leva
i evighet och evighet

Och flickan hon går
och går i ringen
med röda gullband

Och jag låg under
fyra män
åtta ben, fler fingrar
än jag
kunde räkna
de är bara utväxter
på en samhällskropp
bara ett misstag, en summa
av en kalkyl beräknad
med x och y av tillväxt
lägre skatt, högre köpkraft
Minnet: en labyrint
med ett rött garnnystan
Minos springer och springer
rädd för sin egen son

Vi dansar i ring
och ringer ut för sommarlov
för hattar i luften
för lyckliga dagar
Min hatt är min borg

Den längtar hem
och gröna ängar
Låt oss alla vila men
i elfte timmen
gal göken: alltid söderut

Lagt kort ligger
och dött är dött
och ett vet vi
som alltid dör:
dom över död man

Gör vad du vill
den som tar
den får

Hon hade långa flätor
och döda föräldrar
morföräldrarnas hus
luktade rent men fel
och hon ställde upp sina mattetal
på ett eget sätt
lärarna sa hon borde gå
i en annan skola för duktiga barn
Nej: det var inte synd om henne
hon luktade främmande

Kling klang, klockan slår
stig upp och plocka mossa
Aspen bad mig löpa, löpa
Linden bad mig ila
Björken lovade mig kvast
när kvällen skulle bliva

Vi vandrar helst över ån
efter vatten
Ja, vi går gärna över lik
vi löper linan ut
Säger: löp mer, löp fort
ta tid, andas ut
låt klockan på armen
räkna stegen
hjärtslag på slag
Idag är en bra dag

Ja, säg efter mig: allt är bra
alla sagor är sanna

När fyra fingrar är mer än åttio knivar
åttio maskar, alla huvudlösa
allt är sin motsats och inget
får längre sägas ut:
då finns det som var
inte längre kvar
Allt är som det ska vara:
Säg efter mig

Konsensusdikt
nonsensvers
opulenstillväxt

Vi duschar blod
som gråter ner
mellan våra lår
röda maskar
vattenblandade
och tömmer komagar
i samma golvbrunn
Bara kiss, bara svett,
bara snor, bara var

vi är ett underverk
skapat att efterlikna en Gud
en kamp som hurras till döds

i evolutionens malström
lejon, slavar, arenafolk
Ja, i avloppsröret
blandas vi alla lika

men vägen dit
är bara lite annorlunda
är bara stickor och strån
tjära och fjädrar, smörjda krås
rännstensvers:

Vi har hellre en fågel i handen
nackad, plockad, skållad
doppad i mjöl, i salt, i fett
än tio i skogen, än ljudet

av vingslag genom löv
än morgonens segertecken
målat av fjädrar, ett sträck
i pilformation, svart
mot ljus himmel: ett negativ

Nej, vi köper inte grisen i säcken
bara kastar ut barnet
med badvattnet

slänger in handduken och tvålar till
varandra, skållar av grisens borst
och bryn, hänger upp
och tömmer ur
inälvsmat, enzymer, bakteriefest

Ja, en gris ska rökas i åttio dagar
cigarill på cigarill
och konjak på maten
kaffe till tårtan
tår på tår
en stek ska klubbas mör

ät upp, låt maten fröjda mun
se upp, se ut, gapa
över hela stycket

Vi säljer helst skinnet
innan björnen är skjuten
innan örnen tar fisken

innan vargen tar hund
ta i trä, ta ton,
ta hem affären
håll piskan, vyssja barnet
sjung ut, sjung upp, säg ja

säg något, vad som helst
jag klarar inte av
tystnaden
Ingen tystnad
är ändå tyst

Åttio oräknade lamm
i alla drömmar
i alla sömnlösa nätter, en fors
genom min mun

ta egentid, ta egendom
att ge är att ta

Snällhet är inte bara
dumhet
bara barbari
och grymheten är nu
den ultimata godheten
när vi vänder oss i ringen

skrivs alla historier om
ta dig samman
ta dig ut, ta alla på allvar
Ja ta mig på orden, visa mig
var skåpet ska stå

Tro inte ett ord av det jag säger
det vill jag säga, men

Tro gör man i kyrkan:
Så sa mer än en lärare,
varför då?

Fotot längst ner
i väskan är svartvitt
men gulnat:
en familj och en vagn
bara på väg, kom de fram?

Vilket land blev deras,
vilka gränser ritade de, med kritor,
med bröstmjölk, med vapen, med guld?

Gör slag i saken
slå till, slå på, slår du
slår jag, slår alla

Ja, faller en så faller alla,
denna ringen den ska
vandra, men nära
skjuter ingen hare

Ja, vi har alltid varit bättre
på att prata än att lyssna
till den sträng som brast

Ja, vi spänner altid en båge
Vi gör hellre illa än flyr
den som går vall går vill

får skära sitt eget ris
sparka på den som ligger
offra en son, en get

en stund på jorden är vi härliga
en stund lever vi

elda under din vrede
men tala tyst om det som är
och det som var
min strupes sår

mitt hjärtas skri i världen
I bastun gråter alla kroppar
jordens salt och bröd

låt vattnet rispa
vi är ett blodigt ord
bara ett björkris mot en rygg

Och hon är mor
och hon
är elden
och helvetet
är tomt, alla djävlar
har gått, de sitter här
vid blodiga gästabud

En främling
är bara en vän
du ännu inte lärt känna

Ja vi kände varandra:
i en biblisk bemärkelse,
i en: du vet hur insidan
av min hud doftar
hur fingrarna rispar
och drar
hur bårhuskniven kommer längre in
än någon annan

lämna dina vapen vid dörren
kissa alltid obeväpnad
ingen skändar en gäst
om han inte är ett hjon
är en kvinna
en man

Och ut ur henne kommer ett ljud
som ingen människa
någonsin borde behöva göra
Höra: alla borde

eller så borde vi alla
göra
det här ljudet

En kör, ringlande
genom världen
genom tiden
en mask som gräver sig
igenom och ut: fri?

Och hon är berg och
hon är människa och himlen
är full av änglar
men världen är tom

Ändå: vi letar efter varandra

När du arbetade
för min bödel
hörde du inte
hur sågen
skar i min kropp
ännu en gång?
Ändå: du frågar om vi ska ses
ta en fika, dricka kaffe,
Vad har hänt sen sist?

Ingen rädder
för vargen här
I ett hus vid skogens slut
liten hare skuttar ut
över död gris, död ko,
död katt, död hund

Hellre en vän i handen
än tio bakom ryggen
de ler i mjugg
Var ler de, sa du?

Vi mimar lag och rätt
och sunt förnuft
gemene man sjunger ut
och tiger still

och den allmänna meningen
sitter i väggarna
Domslut, offerkofta
står hand i hand
i kö på kö

ett Colosseum av ord
är också en teater
är ett fängelse, en bur
i ur och skur,
efter regn alltid solsken
Varje moln
bär sin silverkant
men små kastruller
har också öron
och kräftor
kokas helst
levande

Sju sjösjuka sjömän
sköttes av sjuttiosju
sköna sjuksköterskor
på skeppet Shanghai
Ett hyssjande sche-ljud
är det enda ljud
som aldrig försvinner

En såg genom mina ben:
nyckelben men
inget nyckelhål

Nacka hönsen, mata änder
med ris, med bröd, med slott av luft
plocka en gås med varandra
Doppa fjädrarna i bläck

Slipa knivar, vässa pennan
tabberas ska tas med fat på fat
Tortyr är bara ett ord
som lätt byts ut mot brodyr:
Se nål och tråd
mönsterpass, fingerborg
och knut på knut på knut
garnets väg genom din kropp:
Repa upp, börja om

bara benen kvar, bara fett
i mungipan, salt kastas
helst snett över axeln
svart katt över vägen
liten tuva välter tunga lass
Varför pratar du fortfarande?
Hur lång kan en text bli?

Härifrån kommer ingen levande ut