...kan efter behov kompletteras med kroppsrörelser.
Men jag har försökt dra mig till minnas handrörelser.

*Vid samtal i telefon, rör den som syns tala i telefon söka förstärka sina ord, genom att vifta med ena handen. Rörelser personen i andra änden inte förmår se. Alltid lika sevärt.

*Någon person stående vid vägkanten, med eller utan skrivet meddelande om avsett resmål. I en gammal MAD från 60-talet, i översättningen från amerikansk engelska och från Dave Berg, 'Person med lång böjd tumme, önskar resa, i regel med någon annans bil', om en helt vanlig liftare. Att råka komma över spår av humor, från äldre dagar, kan ha sina sidor.

*Stoppsignal, visa upp handflatan. Det betyder i svensk översättning ungefär 'hit men knappast längre'. Ursprunget är osäkert, men detta kom nog i alla fall något före teckenspråket med bokstäver, siffror och även 'hela ord'. Det vill säga att ungefär som en japan har tecken, som är några tusen, så liknar även teckenspråket få andra. Sedan finns det ju de som 'visslar' eller 'sjunger' istället för att 'tala'.

*Handstans, som visar någon varifrån människan kommer, inte från aporna då, utan pekar bakåt och på frågan vart de är på väg pekar framåt och menar då förstås Göteborg. I undantagsfall kommer det någon från Kalmar och skall vidare till Kranfors, via Vänstertälje.

*Handstans 2, som är att stå på golvet, med händerna nedåt istället för uppåt. Händerna ner och fötterna upp, som i en frusen volt, vilken stoppat halvvägs.

*Hand med handflatan vänd inåt och rörliga fingrar, ett eller flera, för att få den som ser handen, skall fås att lockas och frestas att som lätt motvilligt kallas på, att röra sig mot handens ägare. Litet som retandes eller provokativ handrörelse.

*Teckenspråkens handrörelser, vilka något skiljer sig från olika länder. Men där det går att tala på platser, inomhus eller utomhus, där tystnad annars påkallas. Det är effektfullt även på håll, så länge en bara kan se 'sändaren'.

*Militära gester, vilka också de utförs i tystnad, för att beteckna tidigare överenskomna signaler. Vilket kan vara dels som på en mimad teater eller som ett slags morsealfabet, vilket även används i sport, exempelvis cricket, baseball och för att påkalla någon sorts vändning i spel.

*Signaler som förekommer i kombination med handrörelser, som att rycka på ena eller båda axlarna, grimaser, skratta eller höja på ögonbrynen eller 'kasta ett getöga' åt en person eller något håll, med mera.

*Peka på klockan på handleden, oavsett om där sitter en klocka eller inte, vilket skall markera 'tänk på tidsdräkten' eller kanske 'dags att gå nu', genast.

*Gestikulera i trafiken, som vänstersväng eller högersväng, genom att slänga ut armen åt angivet håll. Vilja att 'släppa fram' genom att vinka. Fungerar även på andra platser än i trafiken. Trafiksignaler finns för olika sätt att färdas, inte bara för bilar, bussar, cyklar eller 'gående'.

*Gester en domare sysslar med, för att synas tydligt på håll, såväl några meter, till en spelare, men även till publiken. Även en tränare eller spelare kan använda händerna för att markera sin tanke eller känsla.

*Få någon att uppmärksamma att utföraren vill något, som att räcka upp handen i klassrummet eller att visa på att ha befinna sig i fara vid tillfället.

*Obscena gester som utförs med handen som betyder exempelvis 'Dra dit pepparn växer' eller 'visa dig inte här' eller 'du är inte välkommen här'. Dessutom kan olika gester börja i ett land eller på ett begränsat område och sedan sprida sig. Sedan finns som sagt kombinationer av rörelser med finger, hand, fot, ben, huvudkast, blickar et cetera.