”Himlen bar mascara”: Ett gudomligt ansikte målat för föreställningen, suddigt av den globala teaterns absurditeter.

”Att kyssa en skandal”: Prinsen som föreställningens förförare, delaktig i svekets koreografi.

”De rotlösa kronbladens profet”: En spöklik bild – skönhet utan ursprung, sanning utan grund.

”Pollenpulver svider som stämningar”: Blommor som agenter för poetisk rättvisa, deras blomning en juridisk förståelse.
Där blommor vittnar och läppar sviker, och den dekorativa figuren svävar mellan skådespel och sorg:
Söndagsbesvärjelse för otrogna läppar ? för den dekorativa figuren som blommar i lånat ljus
På den sjunde morgonen bar himlen mascara, suddig av fredsprat och parfymnoter. Världen knäböjde i bön – men du, du var upptagen med att kyssa en skandal.

Dubai drömmer i speglade torn, men din mun är ett monument över bedrägeri. Du är ansiktet, förgyllt i hashtaggar och halvsanningar, en profet av rotlösa kronblad.
Blommorna – åh, blommorna – blommar i hyckleri, fridfulla som diplomater, men deras pollen svider som ett rop.

Och om deras barn kommer, skönhetens och svekets skurkar, må de ärva din tystnad, din söndagssorg, din tron ??av otrogna läppar.

Må de bära kronor av vissen jasmin och tala de glömda fördragens språk.