Är du som henne?
Känner mycket
särskilt när månen är på väg att bli full?

Det drar i bröstet.
Drömmarna blir klarare.
Själen viskar högre.

Och varje gång frågar hon sig:
“Tar jag in allt för mycket?”
“Japp,” viskar hon.
Men hon vet också varför.

För vem är hon
om hon inte skriver sig fri
när känslorna stormar?

Vem är hon
om hon inte gör sina fullmåneritualer,
rensar, dansar,
släpper taget om sådant som inte längre bär?

Vem är hon
om hon inte lyssnar på det viskande i natten
det bara månen kan säga?

Lyssnar du?
viskar månen.
Hör du mig
i vinden, i vattnet, i drömmen?
Jag finns där,
när du känner för mycket
och ändå fortsätter älska.

Så viska tillbaka.
Du vet redan svaret.
Du är som henne.
Du är månsjäl.