En solig oktoberdag
tar jag en promenad
genom de gamla kvarteren

Passerar prästgården
där jag våren-98 praktiserade
i olika barn-och ungdomsgrupper

Kommer så småningom upp
till den gamla skolan
där jag under tre år jobbade med
elever i anpassad skolgång

Minns tiden med glädje
men minns även stressen
och känslan av att inte hinna
ge varje elev uppmärksamhet

Jag sätter mig på en bänk
i parken utanför skolan
som nu är en förskola

Betraktar dem som jag tror
är en pappa med sin son

Sonen sitter i sin kärra
medan pappan sitter på huk bredvid
och plockar med någonting

Sonen gnäller lite och pappan
reser sig och tar kärran med sonen
som sitter framåtvänd

och går åt mitt håll

När de passerar mig
hinner jag tänka att de har
mycket att prata om på vägen hem

tills jag upptäcker dem -
poddlurarna

djupt instuckna i pappans öron