Jag var så svag ty jag hade drabbats av sjukdom
Det fanns så lite att göra och sommaren var varm

Långt där ute på bryggan stod en liten burk
med förbrukade kölappar från affären

Jag tog dem var och en och slängde dem i sjön
upptäckte att de gungade så lätt på vattnet

När den tjugotredje var i vattnet
fanns det endast en kvar i burken

Då ropte jag på min mamma
ty jag blev så förunderligt förvånad

En enda våg på hela sjön och på dess insida
låg alla mina kundlappar i rad från 1-23

Mamma hörde mitt rop och såg vad som hänt
Hon kallade mina vänner att titta ut mot sjön

Då tog jag den tjugofjärde i handen
den starka vinden drog den uppåt

Vi såg hur den förvandlades
under himlafärden till Jesus på korset

Människorna på stranden blev glada och tacksamma
och jag som var svag och sjuk fick se mitt hem