Efter 12–16 timmar utan mat går kroppen in i ett metaboliskt ”rengöringsläge”. Insulinnivåerna sjunker, levern förbrukar sina glykogenlager, och tarmen skickar en signal till bakterierna: ”ingen mer mat är på väg.” Bakterier som livnär sig på matrester minskar sin aktivitet, och istället växer bakterier som livnär sig på tarmslem — särskilt Akkermansia muciniphila, en av de mest studerade bakterierna för tarmhälsa.

Akkermansia muciniphila ökar – ”fastans bakterie” Den konsumerar en del av det skyddande slemmet i tarmen och stimulerar kroppen att producera nytt, friskare slem. Resultat: starkare tarmbarriär, minskad inflammation och bättre viktreglering.

Inflammationen minskar och ”bakteriell städning” sker Fastan aktiverar mikrobiell autofagi — en process där gamla och obalanserade bakterier elimineras. Tarmfloran ”förädlas”: goda bakterier (Lactobacillus, Faecalibacterium prausnitzii) ökar, medan patogena (Clostridium, Enterobacteriaceae) minskar.

Fler kortkedjiga fettsyror (butyrat) produceras Även om du inte äter, använder bakterierna kvarvarande fibrer i tjocktarmen för att producera butyrat — huvudbränslet för tarmens celler. Butyrat minskar inflammation, skyddar tarmslemhinnan och hjälper till att reglera blodsockret.

Vad innebär 16-timmars fasta i praktiken? Om du äter din sista måltid kl. 19:00, bör nästa måltid vara kl. 11:00 nästa dag. Under dessa 16 timmar kan du dricka vatten, osötade örtteer eller svart kaffe (utan mjölk, socker eller sötningsmedel). Syftet är att kroppen och mikrobiomet ska gå in i ett metaboliskt återställningsläge.

Första måltiden efter fastan – extremt viktig Just då väntar de goda bakterierna på ren näring. Om du ger dem socker och vitt mjöl är det som att förstöra allt arbete som gjorts under fastan. Välj istället:

Prebiotiska fibrer: avokado, linfrön, havregryn, sparris, grön banan, PHGG eller psyllium

Bra fetter: olivolja, lax, äggula, klarifierat smör

Lätt protein: ägg, växtbaserad yoghurt med probiotika, smoothie med växtprotein och frön På så sätt går mikrobiomet in i återuppbyggnadsfasen, och fastans positiva effekter förstärks.

Vad innebär överdriven fasta och varför är det inte bra varje dag? 16-timmars fasta bör inte göras dagligen under lång tid, särskilt inte av kvinnor eller personer med kronisk trötthet, stress eller tarmdysbios. När kroppen ständigt är i energibrist förtunnas tarmslemhinnan, Akkermansia blir för dominant, och bakterier som livnär sig på fibrer (Bifidobacterium, Lactobacillus) minskar. Fastan förvandlas från återställning till konstant stress för mikrobiomet.

Hur gör man rätt: 2–3 dagar i veckan med 16/8-fasta (16 timmar fasta, 8 timmar ätfönster) Övriga dagar – regelbundna, rena måltider utan socker Första måltiden efter fastan – alltid rik på fibrer och bra fetter

Konkreta exempel:

Sista måltid: kl. 19:00 – grönsaker + fisk eller avokado med kokt ägg

Första måltid nästa dag: kl. 11:00 – smoothie med avokado, linfrön, PHGG (eller Colon Balance), lite spirulina och växtbaserad mjölk

Resultatet? Ett balanserat mikrobiom, minskad inflammation, mental klarhet och jämn energi hela dagen.