Hur svaghet väcker rädsla och förakt. Hur den svaga människan manipuleras till att stänga av känslor, att utplåna sig själv och hålla en stark välmående fasad som till slut bara döljer ett prepsykotiskt svart hål. Tänk positivt och optimistiskt i alla lägen signalerar den blinda omgivningen. I den här familjen mår vi bra punkt slut. Den traumatiserade och så väldigt svaga människan sluter sig alltmer i sin bubbla, blir hemmasittare. Vill backa livet sex år och att allt ska bli bra igen som på det glada lågstadiet. Mamma med sin djupfrysta blick, sin förställning, godtycke och svek. Den svaga människan vet inte riktigt vem han är längre och flyr in i musiken. Den oerhört destruktiva processen är utstakad till helvetets nionde krets. Att stänga av känslor, att utplåna sig själv. Radhuset är en sorts psykiatrisk klinik utan läkare och personal. Pappas självmord sex år tidigare. Att som barn bli övergiven i ett sånt trauma. Att ta sin tillflykt in i den psykiska sjukdomen och det är ingen i omgivningen som lägger märke till vad det är som händer. Den bipolära sjukdomen och det psykotiska sammanbrottet några år senare som tio demoner tar en i besittning. Den maximala personliga katastrofen konstant under ett år. Förträngningsfamiljen som inte klarar av att förtränga längre inför en sån makaber och bisarr verklighet. Man är uppäten av ormen. Man går omkring men existerar inte längre. Man är helt enkelt ingen och ingenting som det inte går att föra en vettig dialog med. Psykiatrins debacel som inte förmår ställa rätt diagnoser. Att sitta och stirra in i en vägg. Att gå omkring på stan och ens tillstånd som skrämmer människor. Ångest, förvirring och jaglöshet vecka efter vecka, månad efter månad. TV:n den enda flyktmöjligheten som dämpar infernot något.
Att vara slut som människa, ensam och isolerad i månader. Att förbanna den dag man föddes. Det fullständigt vidriga att vara psykotisk. Att vara så svag att man inte förmår begå självmord. Människornas aggressiva blickar. Man måste ju gå ut och handla mat.
Gud min Gud varför har du övergivit mig?