skulle beskriva mitt inre liv
skulle det nog vara TOMHET
MEN efter att ha läst lite om vad som kan inspirera
ett skrivande blir jag lite överraskad över hur olika
händelser kan vara inspirationskällor
för skrivande blir jag ju helt förstummad
I mitt fall är inte kärleken ett material att skriva särskilt
ämne att bre ut sig över om
I bland måste författaren fyllna till för att lösa
upp det geni han i hemlighet hoppas
och tror han skall besitta men men i verkligheten blir han enbart
berusad full men inte ett endaste dugg
mer kreativ den grymma medelmåttigheten
lägger sig som ett dystert lock över honom
eller som man kan läsa i den svenske argus
man äger icke geni för att man är tokot
och det ligger nog i den iakttagelsen
och man äger inte geni när man är en medelmåtta
Till slut är nog hårt ambitiöst arbete en nyckel inte till geni
men hårt arbete ligger nu en gång för alla inte för mig det är som engelsmannen säger " it is not my cup of tea"
tänk att guden skall ställa så höga krav