hur uttala detta
det obeständiga i dagens eter
det flyktiga eteriska
i denna dags öppna fält och vidder
hur hitta luftfågeln eller luftvingen
denna monotona dagbildning
denna återkommande kvällning
röd lyser solen intill björken
röd lyser solen intill älven
hur närma sig denna eteriska tankemöda
känslobefrielsen
den punkt jag ständigt närmar mig
men aldrig riktigt kommer fram till
hur sammanstrålar jag egentligen
hela tiden mot en skärningspunkt
ett nav okänt
något jag närmar mig
ständigt ofullkomligt
eteriskt och förgängligt
är jag i denna flyktighet
utan att närma mig
samtidigt komma närmare
att bära sig själv
bära sig själv över det ensliga fältet
det ensliga fältet bakom huset
dessa vidder och lufthav
eteriska dagar
aldrig fullbordade
aldrig riktigt greppbara
jag vacklar försvinner
återkommer
infinner mig
underkastar mig
tills vidare
till något
kanske ett annat jag
ett annat du
vi kanske någon gång
ja kanske någon gång
i det ofullbordade kraftlösa
men kraftfulla
förflyktigas allt
denna upplösta fågelvinge
detta oregelbundna lufthav i vilket
jag försvinner men återkommer
till i dagbräckningen
till samma punkt
som jag redan varit i
skriver mig själv
tillbaka till nuet
i den framtid
där jag en gång var
och som jag ständigt
återkommer till
även om jag aldrig
riktigt varit där