Min höst är en stilla  sorg

en väntan till

det att förlora tankar mot

det som man innerligt vill

Och så tänder man ljus

sätter fot i kyrklig svär

vid gravarna funderar man

varför man är där.

Så vila du kära, vid ditt

var du än är

vet att vi i mörkret minns

och tänder ljus

och önskar att du vart här.