...biljard i ett speciellt syfte, och en vän följde med bitittare.
Han som spelade hade som mål att skjuta i bollar genom
att föra kön i sikte mot vit boll och träffa annan boll som
skulle få en annan boll att rulla i hål.

Eftersom han tröttnat på att försöka få alla sina nedskjutna
bollar i miljö, det vill säga ena hålet i mitten av långsidan.
Föregående höst hade han 'haft pippi' på att lova herr C vid
ett möte att göra just det.

Alla herr T sköt på, skulle ner i miljön. Man skulle kunna då
kalla honom för en miljökämpe på det viset. Mycket riktigt,
han gjorde som han lovat och vann ändå parti efter parti.
Så för att göra spelet mer intressant

körde han ibland 'tvåvallars' och ibland 'trevallars', men kom
sig till slut för att göra en sådan där 'genomkörare'. Det mest
för att se om det gick. Då han kom till slutet av matchen gick
det förstås inte att genomföra genomköra,

så då körde han vallbiljard. Det vill säga att träffa motsatta
sidans vall för att få bollen att gå i hål. Själv hade jag slutat
spela sedan flera år och gick inte ens till den där biljardhallen
på Sankt Eriksgatan.

Biljardpalatset hade nog ändå sett många spelare såväl åter
komma som just inte. Men berätta går ju och det här är alltså
en historia som kanske är delvis upplevd av de inblandade.
En del spel går helt enkelt att variera.

Tröttnar en spelare på ett sätt, går det att variera eller lämna
handikapp. Precis som på golfbanan kan på detta vis olika där
'duktiga' spelare mötas på ett mera 'rättvist' sätt. Torbjörn valde
att variera sitt sätt att spela biljard.

Ett sätt var att spela ett spel han inte spelat förut. Som när han
föreslog att motspelaren skulle hitta något. Valet föll på 'flaskan'.
En flaska i plast ställs upp och ned utan kork och det gäller att
få antingen ner en poängboll,

ett eller två poäng, eller flaskan, fem poäng. Torbjörn vann
slantsinglingen och sköt 21 poäng på raken, poängbollar och
flaska och vann redan första gången han spelade. Snacka om
röta alltså. Så det var få som Torbjörn ville möta.

Han spelade helst mot människor han kände. Som exempelvis
herr J. Som ville att de skulle spela om mer än då bara poäng.
Omväxling förnöjer, Torbjörn vann förstås redan första matchen,
sedan även andra och tredje.

Sedan gav han upp försöken om att tro sig kunna gå bet. Till då
själva saken kunde höra att Torbjörn inte själv ansåg sig som en
tocken 'god' eller en 'bra' spelare. Mest att han nog hade röta som
råkade 'ha en bra dag'.



(Om Bilden.
Som du kan se av huset, är cykeln parkerad några stenkast
från biljardhallen, snett emot en pixxeria som även göra
annan mat. Cykeln är inte min egen, men kameran som tog
bilden är hållen av mig själv omkring sommaren 2010.)