Rubrik:
Min gammelmormor Kristina – från statarhustru till fastighetsägare
Alternativ rubrik:
Hur livet knöt samman en änka, en dalkulla och en storbonde.
Eller:
Oäktingars betydelse i en svunnen tid.


1864 föds ett flicka i Västland i Uppland. Samma år föds ett annat barn, en pojke, i Aspeboda i Dalarna. Deras liv kommer att flätas samman på ett osannolikt vis.

Båtsman Magnus Björk och hans hustru får alltså en dotter i den uppländska myllan. Flickebarnet får namnen Kristina Matilda. Hon växer upp i Västland men vi vet inte så mycket om hennes liv där. Troligen är det mycket fattigt, som det är för de flesta i Sverige på den här tiden. Många emigrerar till Amerika. Men familjen Björk bor kvar i Västland.

Kristina, som är flickans tilltalsnamn, får troligen börja arbeta som piga i mycket tidig ålder.

Kristina blir vuxen och då går det med Kristina som med de flesta andra. Hon möter en man. Han heter Erik Olof Söderlund, och han är sex år äldre än Kristina. Erik Olof är statare, troligen hos greve von Platen.

Tycke uppstår och 1886 gifter de sig. Kristina är 22 år och Erik Olof är 28 år. Två
månader efter vigseln kommer första barnet till världen. Hon får namnet Hilma.
Därefter kommer vartannat år och ibland med bara ett års mellanrum ett nytt litet H-knyte. Alla har de ett vackert andranamn, Hilma Maria, Helmer Anton, Hilda Lovisa, Hildur Matilda (min mormor), Hanna Eugenia och Hulda med det vackra andranamnet Asterina.

Med så många munnar att mätta är det förståeligt att Erik Olof lyssnar på sin
arbetskamrat, när han berättar att han ska bege sig till Skutskär i norra Uppland och söka arbete på sågen.

Sågverket i Skutskär stod färdigt 1870, verksamheten expanderade och man skrek efter arbetsfolk. Familjen Söderlund bestämmer sig för att bryta upp och söka sig ett bättre liv i Skutskär.

Det går inte att finna exakt när familjen bosätter sig i Skutskär, men Helga Theresia, nummer sju i H-barnakullen är född på den nya bostadsorten. Helga Theresia är född 1897, så flyttlasset gick troligen 1896. Erik Olof tituleras nu sågarbetare.

Men säg den lycka som varar. Två år efter flytten till Skutskär blir Kristina Matilda Söderlund, bara 34 år gammal, änka med sju barn. Sågarbetareänka. Erik Olof dör, knappt 40 år gammal, antagligen ganska dramatiskt. I dödboken uppges dödsorsaken vara oedema glottidis, dvs svullet struplock, sannolikt på grund av kraftig allergisk reaktion. Han hinner föras till Akademiska sjukhuset i Uppsala men avlider där. Han begravs i Uppsala. Man har troligen inte råd att bekosta frakt av kista hem till Skutskär.

Vid Erik Olofs död är barnen Hilma tolv, Helmer tio, Hilda nio, Hildur åtta, Hanna fem, Hulda tre och lilla Helga Teresia är bara ett år.

Året efter att fadern avlidit, dör minstingen Helga Teresia i lunginflammation.

Hur får hon ihop livet, gammelmormor Kristina? Hur klarar hon att ordna med mat, kläder och allt annat till alla barnen? Hinner hon sörja sin make och sitt lilla barn? Var bor hon? Får hon bo kvar där de bodde medan Erik Olof levde?

Vi vet inte. Men ingenting tyder på att hon flyttar, så troligen har de redan från början i Skutskär varit inkvarterade i någon av fastigheterna på Storbonden Janssons ägor. Jag återkommer till honom.

Livet går vidare, det måste det göra. Och kanske får Kristina betala en del av sitt
uppehälle och sin hyra in natura. Två år efter makens död, 1901, föder hon nämligen tvillingflickor. Den ena flickan ärver som brukligt namnet Helga efter den döda dottern, den andra får namnet Hedvig. Ingen av tvillingarna får ett andranamn, troligen orkar Kristina inte tänka ut mer än ett namn åt dem var.

Äldsta barnet Hilma är nu femton år, och Helmer är tolv, en ålder då de flesta vid den här tiden är ute i arbetslivet. De äldsta barnen kanske får arbete som dräng och piga hos storbonden Jansson.

När tvillingarna är ett år gamla dör systern Hulda i blodförgiftning, bara sju år gammal.

Kristina sörjer återigen ett barn samtidigt som hon har sju andra att sörja för. Hur orkar hon? Har hon mjölk till tvillingarna?

Det är troligen nu en ny man kommer in i hennes liv. Eller kom han in redan året efter att Erik Olof dött? Någon man måste ju vara far till tvillingarna, även om de står skrivna som ”oäkta” i födelseboken.
-----------------------------------------------------
Anna Greta Norberg

1864, samma år som gammelmormor Kristina föds i Uppland, kommer ett annat barn till världen, en pojke som får namnet Erik Gustaf.

Erik Gustafs mor heter Anna Greta Norberg. Hon är född i Aspeboda i Dalarna.
Modern är Lisa Norberg, fader okänd. Anna Greta benämns 'oägta' i födelseboken.

Där står också att modern Lisa Norberg ”absolverats för lönskaläge” i samband med barnets födelse. Det innebär att prästen har gett henne sin välsignelse för att hon haft sexuellt umgänge med en man, utan att de varit gifta.

Anna Gretas mor Lisa har ett tidigare barn, Stina Lisa, även hon ”avlad i lönskaläge”.

Enligt husförhörslängderna är storasyster utflyttad till Skutskär 1940. Då är lillasyster Anna Greta tio år gammal.

Någon gång mellan 1840 och 1845 lämnar även Anna Greta och hennes mor Aspeboda för att bege sig ut till kusten för att söka arbete, som så många andra från Dalarna och Värmland på den här tiden. De bor vissa tider hos dottern Stina Lisa. Modern blir kvar hos äldsta dottern, medan Anna Greta flyttar till sitt första arbete som piga hos storbonden Jansson.

-----------------------------------------

Storbonden Carl Jansson

Carl Jansson äger stora delar av det som idag utgör centrum i Skutskär. Hans fastigheter benämns Thebo 1, 2, 3 och 4.

När Anna Greta blir piga hos bonden Jansson är de många i hushållet. Det är bonden själv med hustru Lena och en av deras två söner.

Anders Gustaf, deras äldste son är redan far och hemmansägare och utflyttad, troligen till en avstyckning av Thebo.

Den andra sonen, Karl Karlsson, delar hushåll med sin far och mor, trots att han är gift och har barn.

Är tanken att Karl ska ta över storgården efter fadern?

Utöver far och son med familjer hör många pigor och drängar till hushållet, pigan Anna Greta Norberg blir en av dem.

Den hemmaboende sonen Karl och hans hustru Kajsa Lena får tre döttrar, men ingen son.

Anna Greta tycks vara en uppskattad piga, för hon blir kvar hos Storbonden Jansson år efter år.

1864, när Anna Greta är 34 år, föder hon en son. Han får namnet Erik Gustaf. Enligt födelseboken är han ”oäkta” .

Vem är far till Anna Gretas barn? Någon dräng, kanske storbonden själv eller hans son?

Det får vi inte veta.

Anna Greta dör 1874 i Thebo, 44 år gammal. Erik Gustaf är nu tio år. Det normala hade varit att det föräldralösa barnet hade flyttat till sin moster och mormor, men så blir inte fallet. Han blir kvar i storbondens hushåll.

Anna Greta har under alla år bott hos bonden Jansson, även sedan sonen föddes. Det är märkligt, eftersom pigorna flyttade runt, ofta en gång årligen under hösten då tjänstefolkets kontrakt skulle förnyas. I synnerhet pigor som blev "i omständigheter" kunde räkna med att kastas ut på bar backe.

Men den föräldralöse Erik Gustaf flyttar inte till sin moster och mormor, utan han blir fosterson till storbonden Carl Jansson och hans hustru Lena.

Varför detta ovanliga arrangemang? Om Erik Gustaf hade varit lite äldre hade det varit mer förståeligt, då han säkert gjorde rätt för sig som dräng. Men en tioåring? Kanske är storbonden Jansson far till Erik Gustaf. Kanske det här är hans sätt att bekräfta en oäkta son och ge honom ett slags upprättelse? Jansson har egna söner, varav en ska ta över gården, så det saknas inte manliga arvingar. Det är således inget skäl till att ta Erik Gustaf som fosterson.

Åren går, Erik Gustaf blir kvar i bonden Janssons hushåll i Thebo, åtminstone till 1885, dvs i elva år. Erik Gustaf är nu 21 år gammal. Storbonden är nu änkling och sonen Karl tar över gården och blir hemmansägare. Änklingen Jansson bor kvar i sonens hushåll till sin död.

1886 händer någonting i Erik Gustafs liv. Nu bor han för sig själv, men fortfarande i Thebo. Har han ärvt en fastighet av storbonden? Eller får han hyra någon liten gård? Vi vet inte. Han benämns som dräng i ytterligare tio år, fram till 1896. Han är nu 32 år.

Nu sker definitivt en stor förändring i hans liv. Han är inte längre dräng i rullorna, utan han har blivit husägare! Han äger nu en fastighet på Karl Karlssons tidigare ägor. Erik Gustaf är ensamstående men han har en man inneboende på sin fastighet.

Vi vet inte exakt årtal för när Erik Gustaf blir husägare. Det är rimligt att tro att
storbonden styckat av en fastighet till fostersonen redan före sin död 1891. Alternativt att han testamenterat ett bit av sin jord till fostersonen.

Nio år efter storbondens död avlider hans son Karl Karlsson. Året är 1900. Han äger flera fastigheter och lämnar ett förmöget hem efter sig till enda dottern Hilda Matilda.

Arvskifte för Tebo nr 1 sker kort efter Karl Karlssons död.

Vad som händer med alla hemman och gårdar är oklart, men fostersonen Erik Gustaf lever kvar på sitt hemman fram till sin död. Han förblir ensamstående livet ut – men – han kommer en dag att erkänna faderskapet till två av min gammelmormor Kristinas H-barn, nämligen Harry och Harald. Kristina får nämligen utöver tvillingarna ytterligare två barn utom äktenskap.

Erik Gustaf avlider 1914, 50 år gammal. Enligt bouppteckning erkänner han faderskapet till Kristina Matilda Söderlunds söner Harry och Harald, min mormors halvsyskon. Kristina benämns fästekvinna och hushållerska i bouppteckningen. Harry har andranamnet David och Harald heter Erik efter sin far.

Efter Erik Gustafs död lever Kristina enligt 1930 års folkräkning kvar i huset med hans söner Harry, nu 22 år och Harald nu 18 år i samma hushåll, samt Doris, 4 år. En av tvillingarna, Helga, är mor till Doris, men Helga arbetar på café i Stockholm och det oäkta barnet Doris bor hos sin mormor. Alla de andra H-barnen är utflugna.

Min mormor har inte flugit så långt. Hon är ”ofärdig” och har eget hushåll på nedre botten. Där lever hon med sina två oäktingar Iris och Sven.

Gammelmormor får alltså bo kvar i fastigheten även efter Erik Gustafs död. Visserligen har han erkänt faderskapet till Harry och Harald, men vem betalar Kristina och min mormor nu hyran till? Det framgår inte.

Vid gammelmormor Kristinas död 1942 kommer förklaringen.

Kristina äger enligt bouppteckning ¼ av nr 4 Tebo 1:65 Upplandsbodarne. Fastigheten har två lägenheter, vardera om kök, ett rum och hall. Vid Kristina Matildas död 1942 ärver sonen Harald hela fastigheten (½ efter sin döde bror Harry och resten efter sin mamma) I arvet ingår stugbyggnad + del i uthus.

I en fastighetsbok står det att fastigheten förvärvades till Kristina Söderlund 1901, dvs redan samma år som tvillingarna Helga och Hedvig föddes. Det innebär att Erik Gustaf överlät fastigheten till Kristina många år innan deras gemensamma fästeson Harry föddes.

Kan han ha varit så barmhärtig att han lät en kvinna med massor av någon annans barn bo i hans hus, bara så där. Och att han sedan råkar göra samma kvinna med barn, inte bara en gång, utan två gånger? Dessutom under en relativt lång period, när hon arbetar i hans hem som hushållerska. Och att de dessutom är fästefolk?

Jag tror fostersonen/gårdsägaren Norberg är mer insyltad i Kristina Matildas förehavanden än som framkommer av handlingar.

Jag vill tro att han också är far till tvillingarna Helga och Hedvig. Men det får vi aldrig veta.

- - -

Kan det vara så att alla mina släktingar som varit inhysta i detta lilla ruckel bodde där p g a att gammelmormor charmat mannen hon var hushållerska åt? Och att Erik Gustaf, som själv vuxit upp som oäkting, hade lätt för att känna empati för Kristina och hennes barn?

- - -

Nu kommer jag inte längre i mina efterforskningar om gammelmormor. Och ingen finns längre i livet som jag skulle kunna fråga om hur de hade det i sin vardag. Men min mor hade en mycket positiv bild av sin mormor, en glad gumma som hade nära till skratt.

Gammelmormor Kristina började sitt liv som statare och slutade som fastighetsägare och mor till elva H-barn. Så kan det gå när en oäkting till en dalkulla blir fosterson hos en storbonde.


*Fotografiet föreställer min mormor och hennes två oäktingar. Hon huserade på nedre botten och hennes familj växte med åren med man och ytterligare sex barn. Ett av barnen var min mor, som har berättat om ett rikt liv i stugan trots stor fattigdom.