Hösttrött trädgård, gungan tom
liksom kaffekoppen.
Växtlighetens ålderdom
känns i hela kroppen.
Hösten sveper dimmor grå
över mig och likaså
över rosenknoppen.

Höstrött glöder rönnens bär
liksom äppelträdet.
Bladröd gräsets matta är,
mörk av blodlönnsträdet.
Höstens skala går i rost
före vissnande och frost
liksom även kvädet.

Höstnött minns jag barnets år
liksom ungdomstiden.
Kort är hoppets ljusa vår,
sommarn fort förliden.
Tom och tärd i rost och rött
bidar jag i hösten trött
efter vinterfriden.